Den integrerade särskolan i Sverige sviker dom barn som placeras där, det menar en lärare som nu slår larm för stora brister och en arbetsbelastning som i slutändan ändå inte ger barnen det stöd som de har rätt till.

​

- De integrerade särskoleeleverna har rätt till en mycket mer praktisk undervisning i sin timplan och estetiska ämnen. Det kräver att man tar fram helt egna lektioner med ett helt eget upplägg. Men när man har tjugotre andra elever hinner jag som lärare inte det berättar läraren.
 

- Jag vill vara anonym för att jag tänker berätta det barnen utsätts för socialt och jag vill inte att mina elever ska hitta detta. 

 

Barnen som är placerade i integrerad särskola under grundskolan har en intellektuell nedsättning, i storstäderna är 6–8% av eleverna placerade där.

 

Dom går i vanlig skola, och sitter i ett vanligt klassrum med en elevassistent som inte behöver ha någon behörighet. Detta är läraren kritiskt till och menar att på en särskola hade dom haft mer täthet till specialpedagog och speciallärare och gått i klass med färre elever där dom får kvalitet på skolgången enligt läroplanen dom har rätt till. Att ha intellektuell funktionsnedsättning kan innebära svårigheter att förstå och lära sig, utveckling och lärande tar längre tid.

​

- Detta är ett stort problem för dom här eleverna och samtidigt som dom ska integreras så vill dom integreras i form av uppgifter, dom vill vara en del av klassrummet. Dom sitter med en lärobok som är anpassad för lägre åldrar och en lärobok som är enklare språk i, det känner dom av och blir omotiverade att faktiskt göra uppgifterna. Varför ska jag göra fyrans matte när jag går i sjuan? 

 

För att bli integrerat särskoleplacerad krävs det rektorns godkännande och att vårdnadshavarna vill det.

​

- Jag tror att föräldrarna tänker det är bättre för eleven, mitt barn går på en vanlig skola med vanliga elever. Det jag tror föräldrarna missar är att dom är en av få som har särskoleplanen och som har andra utmaningar som gör att dom är särskoleplacerade och det gör att dom ofta blir exkluderade i skolan när syftet är att dom ska vara inkluderade. 

 

Det sociala är det tuffaste för läraren att berätta som känner sig uppgiven av att inte kunna ge en kvalitativ skolgång till alla sina elever. Hon berättar att eleverna använder en av dom integrerade särskoleplacerade eleverna som ett vapen där dom övertalas de att säga fula saker till läraren, vara en klassclown och där det är svårt att avgöra om dom skrattar åt eleven eller med den. 
 

- Den särskoleplacerade eleven förstår inte heller alltid sociala koder. Någon måste ta ansvar för att dessa elever får en bra skolgång. 

 

Riksförbundet FUB, föreningen för utvecklingsstörda barns ombudsman Robert Åberg som tidigare jobbat både som lärare och rektor förstår lärarens frustration och betonar vikten av kompetensutveckling för dom lärare som har integrerade särskoleelever i sitt klassrum.

 

- Om det ska fungera måste man ha dom resurserna, lärare ska kunna undervisa inom båda läroplanerna. Det kan funka jättebra om läraren får den kompetensen som behövs och resurser. En elevassistent måste också få stöd och att undervisningen sker i en miljö där eleven är en del av klassen. 

 

Idag krävs det rektorns godkännande för att en elev ska få gå kvar i sin klass efter en utredning som visar att eleven behöver gå i särskola. Och detta sker alldeles för sällan menar FUB. Föräldrar till barn som tyckt det gått bra att gå i vanlig klass har fått byta när deras barn slutar årskurs fyra för rektorn säger att det inte finns resurser för det. 

​

- Från FUBs sida ser vi för få som får möjligheten att gå kvar eller placeras. Den gruppen som drabbas mest är den som har lindrig intellektuell nedsättning och dem känner sig inte hemma i en särskola. Detta är något som leder till att dessa elever blir segregerade och det följer dem hela livet.

​

I Sverige har vi ett skolval som gör att man får välja vart man vill gå i skolan, men i den integrerade särskola är det organisationen som bestämmer om den har kompetensen för att behålla eller ta emot dessa elever.  

 

- Denna gruppen känner sig utanför systemet, en integrerad särskola ökar mångfalden säger Robert Åberg.

 

Det är svårt att helt utvärdera hur det går för dessa elever då det är vårdnadshavarna som bestämmer om barnen ska ha omdöme eller inte, men enligt FUB visar forskningen att barn som går i integrerad särskola får bättre resultat och blir mer förberedda för vuxenlivet. 

 

- Men detta kräver att lärare och eleven får dom resurser som behövs för att möjliggöra en kvalitativ skolgång säger Robert Åberg.

 

​

.

Text: Sara Andersson

Arkivbild: Anna Persson