Forskaren: "Det är inte lätt
att vara ungdom i dag"

Varje vecka är det någonstans i Sverige en elev som inte dyker upp till skolan – för den har tagit sitt liv.

Omkring femtio barn och ungdomar i skolålder dör varje år i självmord och trenden ökar.

Men det finns mycket som kan göras menar forskaren Britta Alin Åkerman, framför allt i skolan.

– Det finns ett ansvar på skolan att man verkligen ska kämpa för, och jobba för att gå in preventivt, och att det inte ska gå så långt att elever faktiskt genomför en självmordshandling, säger Britta Alin Åkerman.

Hon är professor, legitimerad psykolog samt psykoterapeut och har sedan 25 år tillbaka arbetat på Nasp vid Karolinska institutet, statens expertorgan för suicidprevention. Där har hon ägnat en stor del av sin forskning åt ungdomars psykiska hälsa och risk för suicidhandlingar – och märkt att det är eftersatt när det gäller preventionsåtgärder i skolan.

– Där finns otroligt mycket att göra och tyvärr är det så att man inte har sett och förstått att elever inte lär sig något ämne eller får in någon kunskap när man mår psykiskt dåligt, säger hon.

– Det är för mycket fokus på att följa de läroplaner som man har utan att se att det finns individer och ungdomar som inte mår bra och inte kan ta till sig det.

Britta Alin Åkerman är författare, legitimerad psykolog och psykoterapeut. Hon forskar vid Nasp på Karolinska institutet och är en av Sveriges främsta experter på suicidprevention. "Ansvaret ligger på alla", säger hon. Bild: Karolinska institutet.

Bara en av fem kommuner arbetar suicidpreventivt på alla sina skolor

I en undersökning från den ideella organisationen Suicide zero där alla Sveriges kommuner tillfrågats om sitt arbete med suicidprevention är det bara en av fem kommuner som svarar att de arbetar suicidpreventivt på alla sina skolor.

Att skolan brister i det suicidpreventiva arbetet tror Britta Alin Åkerman till stor del beror på dagens situation för lärare – som hon beskriver som svårare och mer pressad jämfört med förr.

– De upplever att det bara inte finns tid till det, ur deras synvinkel så är det en resursfråga. Att man helt enkelt har för mycket att göra för att kunna hinna med det som egentligen är deras dagliga arbete.

”Det finns inget utrymme”

Hur man kan och bör arbeta suicidpreventivt har forskningen kommit långt med och det finns i dag mycket material och metoder, som man vet fungerar, tillgängligt för skolor.

– Vi har erbjudit flera olika utbildningar som vänder sig direkt till skolan, både till lärare och elevhälsan. Men det finns inget utrymme. De kan inte frigöra sig, det är svårt att få tag på lärare som kan gå in och vikariera för dem under en sådan utbildning och då får de inte den utbildningen heller.

Samma problem verkar finnas även inom andra branscher och i samhället i stort. Nasp har material för suicidpreventivt arbete tillgängligt för flera yrkesgrupper. Det finns för blåljuspersonal, anställda på Försäkringskassan och arbetsförmedlingen – även information riktad till journalister. Men det nyttjas inte så mycket som det borde, menar Britta Alin Åkerman.

– Jag tror inte att folk vet att de finns, när jag brukar berätta om de här så är det många som säger ”ojdå, det hade vi inte en aning om”. Det är jättetråkigt.

Självmordsstatistiken för åldersgrupperna 0-19 och 15-24. Källa: Socialstyrelsen.

Självmorden ökar bland unga

Men mycket har ändå blivit bättre. Mer och mer arbete har lagts ned på psykisk ohälsa och för att öka kunskaperna kring det i samhället. Bland annat antog riksdagen 2008 ett nationellt program för suicidprevention i nio punkter med en vision att minska antalet självmord till noll – och totalt sett minskar antalet självmord i Sverige.

Men det finns ett undantag – och det är i gruppen 15 till 24 år. Där ökar trenden snarare.

– Det är inte lätt att vara ungdom i dag. Ungdomar upplever att deras skolsituation är så oändligt mycket mer pressande än det var förr. Och det ställer ju väldigt höga krav på många, framför allt på den grupp som har någon form av kognitiv nedsättning och de som också är drabbade av neuropsykiatrisk problematik, säger Britta Alin Åkerman.

Just personer med diagnoser som adhd, tourettes eller autismspektrumstörning är överrepresenterade när det kommer till självmord.

– Skolan är bara inte anpassad för dem. Även hbtq-gruppen. Man har inte tillräcklig förståelse för deras situation så de är överrepresenterade i självmordsstatistiken.

Ju äldre barnen blir desto svårare blir det också för skolpersonalen att notera och upptäcka tecken på psykisk ohälsa.

– Den värsta perioden är från fjorton år och uppåt i skolan och då är det lärare som ser dem kanske bara en gång i veckan. Då kan de inte riktigt se på samma sätt som när de är yngre, när de inte följer dem. Därför kanske de inte uppmärksammar att de mår psykiskt dåligt.

Viktigt att börja tidigt

Därför är det är viktigt att börja med suicidpreventivt arbete redan i låga åldrar, menar Britta Alin Åkerman.

– Det är mycket bättre om man kan börja tidigt och observera, det finns ju små barn till exempel åtta och nioåringar som börjar bli medvetna om utseende och de kanske upplever att de är tjocka och får ätstörningar och faktiskt börjar, så tidigt, att skada sig också.

Ett bra sätt är att prata med och lära små barn om hur det är att känna känslor.

– Att man pratar med små barn om det så de blir medvetna och att man har rätt att känna på olika sätt och att alla människor känner på olika sätt. Då kan man också förhindra och få förståelse varför barn kanske beter sig illa ibland mot omgivningen, för att de inte har lärt sig.

– Man har ju sett att när man tar upp det här och pratar i skolan tidigt så kan man hjälpa väldigt många, säger Britta Alin Åkerman.

Karl Ljungberg

Del 1 – ”I dag är en mörk dag för hela skolan” – skribentens krönika

Del 2 – ”Det är inte lätt att vara ungdom i dag” – suicidforskaren

Del 3 – ”Hon ska hjälpa skolan att hjälpa barn med sina känslor” – Suicide Zero

Del 4 – ”Man måste se till att skolan i sig är hälsofrämjande” – Skolverket

Är du orolig för någon i din omgivning eller behöver du själv hjälp?

I ett akut läge ring 112 eller vänd dig till närmaste psykiatriska akutmottagning.

Det finns alltid hjälp att få.

Hjälplinjer och stödsajter

BRIS vuxentelefon: 077-150 50 50.

BRIS – Barnens hjälptelefon Tel: 116 111.
www.bris.se