”En frizon från bedömning” – skolbibliotekens vara eller icke-vara
Endast fyra av tio skolelever har tillgång till skolbibliotek i Sverige. Foto: Pixabay.
Endast 15 procent av eleverna på privata gymnasium har tillgång till skolbibliotek. En nysläppt rapport från Lärarstiftelsen påstår att vi är mitt i en ”biblioteksdöd”. Samtidigt har skolministern bekräftat att skolbiblioteken ska stärkas.
För vissa är ett skolbibliotek en självklar avskild plats i skolan, ofta med litteratur i överflöd. Medan andra snarare förknippar det med en vagn som körs in i klassrummet ett par gånger varje läsår. På grund av en luddig definition i skollagen finns inga tydliga ramar på hur ett skolbibliotek ska se ut. Detta har lett till att färre och färre skolor har ett bemannat skolbibliotek i skolans lokaler.
En nedgång som åskådliggjordes under våren när Lärarstiftelsen släppte rapporten ”Biblioteksdöden”. Rapporten påvisar det, enligt dem, dystra biblioteksläget i Sverige.
Enligt rapporten har knappt fyra av tio elever tillgång till bemannat skolbibliotek. 88 av landets 290 kommuner står utan skolbibliotek. I endast fyra kommuner i hela landet har alla elever tillgång till skolbibliotek i skolans lokaler.
Rapporten har bidragit till att debatten om skolbibliotekens betydelse för elevernas läsvanor återigen väckts. Bland annat har skolbiblioteksromantiserande krönikor på Dagens Nyheter och HD-Sydsvenskan skrivits under de senaste veckorna.
– Det talas ofta om biblioteken som mötesplatser. Som nåt positivt. Jag tycker bättre om att betrakta dem som gömställen. Och gömställen behövs, skriver Oskar Kroon på HD-Sydsvenskan.
Tidigare i år har även ett gäng ledande miljöpartister kritiserat den rådande regeringens hantering av skolbiblioteken.
– Det finns inget som är så lätt som att få en politiker att tala väl om bibliotek. Men historiskt sett har det skett ganska lite på det politiska planet. Så det är ju kul att det börjar ta lite fart, säger rapportförfattaren Petter Odmark, konsult på Reform Society, med Lärarstiftelsen som uppdragsgivare.
Men faktum är att skolbiblioteken redan är märkbart mer prioriterade i kommunala skolor än privatägda. Störst skillnad finns på gymnasienivå, där 80 procent av kommunala gymnasieelever har tillgång till skolbibliotek. På privata gymnasier är den andelen endast 15 procent.
– Att det skulle vara skillnad mellan privata- och kommunala skolor var inget som var obekant. Men att den, framförallt på gymnasierna, var så drastisk förvånade mig mycket, säger Petter Odmark.
Han förklarar att han är pessimistisk gällande att det ska se någon skärpt lagstiftning från regeringshåll. Utan att det gäller att kommunala politiker vill driva och prioritera frågan.
Stor satsning på skolbibliotek i Malmö
I det lilla skolbiblioteket på Fridhem står fyllda bokhyllor längs väggarna. Ljudet från lekande barn på skolgården tränger in från fönstret och skapar en intensiv ljudkuliss för tjejerna som halvligger i en soffa med näsorna djupt nere i varsin bok.
I Malmö går man emot den nationella trenden och satsar på kommunens skolbibliotek. Fler och fler skolor har under de senaste åren anlitat heltidsanställda fackutbildade skolbibliotekarier.
Något som gjort avtryck. DIK, fackförbund inom kultur- och kommunikationsbranschen, delar varje år ut utmärkelsen ”Skolbibliotek i världsklass” till skolor vars bibliotek används tydligt i utbildningen. Av 36 vinnare ligger 11 i Malmö, alltså nästintill en tredjedel.
En av dessa är Fridhemsskolan som ligger lite mer än ett stenkast från kallbadhuset på Ribersborg. Åsa Gyllin, skolbibliotekarie, förklarar att skolan, som har 455 elever från förskoleklass till årskurs 6, har läsning som en röd tråd genom hela utbildningen. Enligt henne är de en läsande skola och har läsning på schemat varje dag.
– Vi har många akademikerföräldrar i det här området. Så läsandet är en rätt så aktiv aktivitet här, den har status. Sen är det alltid en grupp som inte är intresserade, och det är ju också en utmaning. Att försöka nå dem, säger Åsa Gyllin.
Åsa Gyllin, skolbibliotekarie på Fridhemsskolan. Foto: Jesper Friman
På väggen bakom henne sitter diplomet som förkunnar att skolan har ett ”Skolbibliotek i världsklass”. Åsa Gyllin berättar att hon inte ser det som en vinst att få utmärkelsen fem år i rad utan snarare att det är ett bevis på ett väl utfört arbete. Hon kan inte nog poängtera skolbibliotekens betydelse.
– Det ger ringar på vattnet. Med läs- och språkförståelsen som böckerna och litteraturen ger så blir barnen också bättre på, till exempel, matematik. Det finns även en annan social funktion här. Att det är en frizon från bedömning. Jag är inte lärare, jag är en annan vuxen, lite mellan en kurator och psykolog.
– Tyvärr är det nog en del rektorer som inte upptäckt vinsten med det. Jag tror inte bara att det är en ekonomisk belastning för skolan, om man nu tror det. Jag tror att det är en okunskap också. Man ser inte fördelarna, man ser inte vinsterna, säger Åsa Gyllin.
Privatskolor satsar bland annat på samarbeten
Flera av skolorna som inte har bemannat bibliotek i skolans lokaler förklarar att de istället har ett samarbete med ett närliggande folkbibliotek. Hur aktivt det samarbetet är verkar dock variera från skola till skola.
– Vi har förmånen att ha ett folkbibliotek rakt över gatan som är en naturlig del av vår dagliga verksamhet. Under kommande läsår kommer vi att arbeta igenom vår plan för att säkerställa ett kvalitativt arbetssätt med vårt skolbibliotek, samt få våra närbelägna folkbibliotek att bli en ännu mer naturlig del av vår verksamhet, säger Robert Rydén, rektor på AB Videdals Privatskolor.
Nästintill varje skola utan integrerat skolbibliotek har dock löst biblioteksfrågan på sitt eget sätt. Maria Weibull, rektor vid privatskolan Hyllie Park Grundskola förklarar att skolan har ett biblioteksråd, där lärare, rektor, elever och delar av elevhälsoteamet ingår.
– Rådet träffas varje månad och diskuterar saker som bibliotekets funktion och utformning samt inköp av litteratur.
Anledningen till att man valt att satsa på biblioteksråd förklarar Maria Weibull är att de inte har elevunderlaget för att satsa på ett fysiskt skolbibliotek.
Att det till syvende och sist handlar om pengar är tydligt. Enligt Svensk biblioteksförening och DIK skulle det krävas en rikstäckande satsning på 1,5 miljarder kronor för att bemanna samtliga skolor som inte har en anställd skolbibliotekarie.
Skolbibliotekens politiska historia
1996: Bibliotekslagen antas för första gången. Dock utan att innefatta några bestämmelser kring skolbiblioteken.
2004: Bibliotekslagen uppdaterades och vikten av tillgången till skolbibliotek förtydligas. Dock inte mer konkret än: ”Skolbibliotek ska vara lämpligt placerade för grundskole- och gymnasieelever”. Skolbiblioteken hamnar dock mellan stolarna, ska de omfattas av skol- eller bibliotekslagen?
2011: När Skollagen i sin tur uppdaterades 2011 tydliggjordes hur tillgången av skolbibliotek bör se ut i Sverige. Desto mer konkret blev det dock inte. I lagen stod det nämligen att alla elever i grundskolan ”ska ha tillgång” till ett skolbibliotek. Vad som definierar ett skolbibliotek har dock ännu inte specificerats i varken skol- eller bibliotekslagen.
2019: Dåvarande utbildningsminister Gustav Fridolin försöker till slut att konkretisera lagstiftningen. Detta genom att tillsätta en utredning om hur skolbiblioteken bör struktureras.
2021: Utredningen lämnas över till nuvarande utbildningsminister Anna Ekström och remissförfarandet påbörjas.
2022: I nuläget har ännu inte någon proposition presenterats. Något som väckt viss kritik och uppmärksammats hos media och folket, bland annat i nättidningen Altinget.se. För att bemöta kritiken har skolminister Lina Axelsson Kihlblom i en intervju med Biblioteksbladet tydliggjort regeringens ställning i frågan: ”Skolbiblioteken måste stärkas och ärendet ligger under beredning – men likt den nationella biblioteksstrategin har regeringen inte lagt fram någon konkret tidplan för när detta ska ske.”