MEDIETEKET Glasbyggnaden på Sturegymnasiet i Halmstad där estetprogrammen har merparten av sin undervisning. Foto: Ludwig Bergman
"Vissa vill inte gå här – för att det
är för gay"
Sturegymnasiet i Halmstad har rykte om sig som kommunens främsta gymnasieskola när det kommer till lyckat värdegrundsarbete, men vissa av eleverna tycker att viljan att inkludera och bryta normer har slagit över i exkludering.
– Andra esteter tittade snett på mig och skämtade om att jag var en “powerking-och-cigg-tjej”, säger Anna Lundin.
Det är tomt och tyst i Medieteket på Sturegymnasiet. Längs fönstren hänger laminerade regnbågsflaggor från skolans pridevecka kvar och på en anslagstavla bjuder några elever in till HBTQ-häng med fika efter skolan.
Anna Lundin låser upp entrédörren med en tagg. Alla elever i hennes klass har en sådan, så att de ska kunna komma in i lokalerna även utanför skoltid. Om drygt en vecka tar hon studenten från spetsutbildningen i film som är ett av skolans estetiska program.
På estetiska programmet på Sturegymnasiet ska man vara HBTQ-person, rösta vänster och gärna ha alternativ stil för att passa in, säger Anna Lundin. Hon gick på ett högstadium i Laholm och ville börja gymnasiet i samma stad, men utbildningen som var hennes förstahandsval hade för få sökande för att starta. Det var stor skillnad att komma till Sturegymnasiet. Normer för hur man skulle vara för att passa in fanns här också, men de var motsatsen till de som rådde på hennes gamla skola.
INTE ÖPPET FÖR ALLA Pressen att vara på ett visst sätt för att passa in och bli inkluderad i gemenskapen finns på Sturegymnasiet också men här är normen att vara det som samhället kallar för normbrytande, menar Anna Lundin från filmutbildningen.
Halmstad har tre kommunala gymnasieskolor och Sturegymnasiet är den enda som erbjuder estetiska programmet. Skolan marknadsför sig som “den kreativa skolan”, men framförallt har den ett annat rykte i kommunen.
Det är den inkluderande skolan där alla är välkomna. Eller flumskolan där alla bögar går, beroende på vem i Halmstad man frågar.
Sturegymnasiets socialpedagog Therese Sivertsvik arbetar med värdegrund och inkludering bland eleverna utanför lektionstid. Hon vistas främst ute i verksamheten och är en del av elevhälsan. Hennes roll är att fånga upp sådant som sägs bland eleverna. Hon försöker lyssna på och diskutera med elever som uttalar sig eller agerar kränkande.
– Det fungerar bra. Eftersom jag inte är deras lärare får jag en mer neutral position och samtalen kan ske naturligare när saker dyker upp, säger hon.
Hon tycker att det rykte Sturegymnasiet fått i kommunen är på både gott och ont. Å ena sidan blir det en positiv skolupplevelse för många som tidigare känt sig utsatta eller inte vågat ha ett normbrytande uttryck. Å andra sidan skapar det stereotyper och polarisering inom kommunen och inbördes mellan programmen på skolan.
En undersökning från Skolverket visar att eleverna i årskurs två på Sturegymnasiets estetiska program tycker att skola är sämre på att skapa trygghet och hantera kränkningar än snittet i så väl kommunen som hela landet. Therese Sivertsvik tror att det kan vara en följd av den splittring som finns mellan de olika programmen på Sturegymnasiet.
– Vi har åtta olika byggnader och en stor bredd på program. Man träffas inte så mycket och jargongen skiljer sig åt mellan till exempel en VVS-klass och en estetklass, säger Therese Sivertsvik. De flesta tänker i första hand på estetiska programmet när de hör talas om Sturegymnasiet, men skolan erbjuder även lärlingsutbildningar, hotell- och restaurangprogrammet, handelsprogrammet, samhällsprogrammet och gymnasiesärskola. När elever från de olika programmen möts uppstår ibland konflikt.
REGNBÅGSDEKOR Flaggorna från Sturegymnasiets regnbågsvecka sitter fortfarande uppe. Therese Sivertsvik tycker att de borde få vara kvar som en påminnelse året runt.
Skolan har en årlig regnbågsvecka där HBTQ-rättigheter uppmärksammas. Förra året kunde eleverna skriva anonyma meddelanden som lästes upp i skolradion. Då kom det in transfobiska och homofobiska meddelanden, vilka eleverna valde att inte läsa upp.
Alla som går på skolan är inte öppna och toleranta, säger Anna Lundin som var med och sände radio. Hon tror precis som Therese Sivertsvik att det kan bero på att man sällan umgås med de som går andra program än ens eget.
Valdemar Wahlbeck går i samma klass som Anna Lundin. Han säger att Sturegymnasiet, speciellt estetprogrammen, har en annorlunda atmosfär. Det är mer tillåtande och fritt menar han.
– Om man till exempel är bisexuell har man nog nästan lättare att känna sig inkluderad än om man är hetero, säger han.
Man får man visa känslor och vara öppen med vem man är. Hans kompisar som går på andra skolor i Halmstad kan eller vågar inte göra det i samma utsträckning, menar Valdemar Wahlbeck.
Han tror att det beror mycket på vilka som väljer att söka sig till estetprogrammen, men även att det är en följd av att de lärare som arbetar på skolan är duktiga på likabehandling. Anna Lundin håller med, men säger att det finns en tydlig och snäv bild av hur man ska vara för att passa in och välkomnas på skolan.
– När jag kom hit i ettan hade jag adidasbyxor och pälsjacka på mig, då var det andra esteter som tittade snett på mig och skämtade om att jag var en “powerking-och-cigg-tjej”, säger hon.
Anna Lundin kan inte identifiera sig med bilden av hur en estetelev på Sturegymnasiet ska vara, men säger att hon efter ett tag hittade vänner och började trivas. Hon berättade inte för någon skolpersonal om att hon kände sig utanför- Det kändes inte som en tillräckligt stor grej, säger hon.
Anna Lundin önskar att estetprogrammen togs på större allvar av unga i kommunen och inte avfärdades som ett flummigt gymnasieval som aldrig kan leda till jobb. Hon berättar att filmeleverna förväntas ta stort ansvar för sin egen utbildning och lägger mycket av sin fritid på skolprojekt för att klara kurserna. Det är ett högskoleförberedande program, understryker hon.
EXKLUDERING PÅ FLERA PLAN Alla studenter inte har råd med biljett, kläder och att åka i en fin bil till studentbalen på Hotell Tylösand, det är en typ av exkludering som Valdemar Wahlbeck tycker skolan har förbisett. Han och några klasskamrater ska cykla till balen. “Det blir lite av ett statement”, säger han.
Valdemar Wahlbeck tycker om det som många kallar för flum. Han säger att det är oundvikligt att det blir så när man samlar esteter. Det är mycket känslor och kreativitet, vilket han gillar. Men han tror att atmosfären på skolan och dess rykte kan exkludera och avskräcka potentiella elever.
– Vissa vill ju inte gå här, de tycker att Sturegymnasiet är “för gay”, säger Valdemar Wahlbeck.
Han tycker att det är synd och tror att en anledning kan vara att det är tabu att lyssna på och diskutera med personer som tycker annorlunda än en själv i politiska frågor, framförallt när det kommer till jämställdhet och HBTQ.
Han säger att alla på skolan förväntas tycka likadant och att man hanterar meningsmotståndare genom att frysa ut dem istället för att lyssna och diskutera. Anna Lundin håller med. När Liberala Ungdomsförbundet var på skolan var det många som var otrevliga mot dem och ville riva ner deras affischer. Sturegymnasiet är måna om att vara progressiva och inkluderande men dåliga på att låta flera perspektiv höras, säger Valdemar Wahlbeck och Anna Lundin.
Therese Sivertsvik säger att Sturegymnasiet kan bli bättre på att ha mer personal på plats när politiska åsikter ska framföras i skolan. Då kan man se till att det blir ett bra och tryggt diskussionsklimat.
Hon ser vikten av att ha personal ute i den vanliga verksamheten som kan vara med och diskutera och lyssna på elevernas åsikter även när de är rasistiska, homofobiska eller på andra sätt kränkande. Det är viktigt att inte skuldbelägga, utan vara nyfiken och bjuda in till en diskussion när elever uttalar sig på kränkande sätt, säger hon.
Valdemar Wahlbeck önskar att fler elever på skolan var öppna för att debattera andras åsikter.
– För att ta ett extremt exempel tänker jag att om man träffar en nazist så kommer de inte sluta vara nazister för att man hotar eller skriker åt dem. Jag hade velat att vi kunde sätta oss ner och lyssna på varandra, säger han.
Therese Sivertsvik säger att samtliga av de kommunala gymnasieskolorna i Halmstad skadas av att det finns fördomar om hur eleverna som går där är och ska vara för att passa in.
– Det är synd att niondeklassare som ska välja gymnasium känner att de måste välja utifrån vilka de är som personer snarare än vilken utbildning de är mest intresserade av, säger hon.
I slutändan tycker Anna Lundin och Valdemar Wahlbeck att det är bra att Sturegymnasiet vågar vara normbrytande och att skolan kan bli en fristad för de som inte kunnat eller vågat vara sig själva tidigare. Det håller Therese Sivertsvik med om. Hon tror att det positiva i att det finns en skola som är så tydligt öppen och inkludernade väger tyngre än att vissa kanske undviker att gå där på grund av det.
Kommunen har nyligen börjat arbeta på en handlingsplan för ett mer aktivt värdegrundsarbete på gymnasieskolorna. Therese Sivertsvik säger att den reviderade läroplanen som träder i kraft till hösten kan hjälpa arbetet framåt, då den lägger större och mer konkret vikt vid likabehandling som inslag i undervisningen.
Tidigare var Sturegymnasiet ensam bland de kommunala skolorna om att ha en socialpedagog, men nu har samtliga rekryterat.
Sturegymnasiet, Kattegattgymnasiet och Sannarpsgymnasiet ska börja samarbeta mer över skolgränserna, säger Therese Sivertsvik. Hon tror att det kan bidra till att luckra upp de tydliga stereotyperna som omgärdar skolorna, motverka de fördomar och normer som råder där och i längden bidra till att fler vågar gå emot dem.
– Slutmålet är ju att det inte ska finnas några normer alls, säger hon.