.jpg)
G(l)ömda barn
Utsnitt ur skulpturen "Girl making a face" av Lena Cronqvist från år 2003.
De g(l)ömda barnen finns överallt och ingenstans. Vi ser dem men vi ser dem ändå inte. Vi kallar dem för andra namn än vad de tidigare kallats och de bor ofta i skyddade boenden efter hot och våld mellan föräldrarna. Våldet förekommer inom alla samhällsklasser och tvingar bort barnen från sina hem, släktingar och kompisar. De flyttar för att överleva och börja om men en del tvingas att flytta igen och igen… och igen. Många mår dåligt och flera systemfel hindrar dem ifrån att kunna uppfylla sin skolplikt.
Enligt Skatteverket lever över 15 000 kvinnor med skyddade personuppgifter. De flesta har flytt från eskalerande våld i hemmet till ett skyddat boende. Tillsammans med sina medföljande barn motsvarar de ungefär befolkningen i en medelstor svensk stad.
Tanken är svindlande. Det finns naturligtvis även män som utsätts för hot och våld i nära relationer och personer som av andra skäl får skyddade personuppgifter. Enligt landets kvinnojourer är dock den absoluta majoriteten av föräldrar som söker skyddat boende just kvinnor och deras barn.
Det svenska landskapet susar förbi bussens fönster. För en del av oss är det avkopplande att sitta och titta ut men för dem som lever på flykt kan det vara obehagligt eftersom de riskerar att synas och bli upptäckta.
Klockan är 07.12 och i de flesta familjer pågår frukost-tjat och det förhandlas om hämtning från skolor och diverse aktiviteter. Runt hörnet, och samtidigt i en helt annan värld, byter ett våldsoffer och hennes barn just buss för andra gången. De gör så varje dag för att undvika att den som polisen kallar ”den närstående förövaren”, men som de kallar ”Pappa”, inte ska få reda på var de bor. Vi möter de här personerna varje dag. Deras barn går i våra barns skolor och vi hälsar på dem i affären och förskolan.
Att det går så långt att kvinnor och barn tvingas gå under jorden beror bland annat på systemfel och ineffektivt använda resurser inom rättsstaten. Advokat och målsägarbiträde Ulrika Rogland har representerat våldsutsatta klienter i över 20 år och hon ger sin bild av vad det beror på:
- Oftast frihetsberövas inte förövaren direkt eftersom polisen numera inte har tillräckligt med resurser för att göra en omedelbar riskbedömning av hotbilden. Om de hade gjort det skulle de i mycket högre utsträckning kunna frihetsberöva den misstänkte på plats i nära anslutning till brottet. Istället tvingas den våldsutsatta och barnen bo kvar, med vetskapen om att den som polisanmälts ju fått veta det och kan söka upp dem eller i värsta fall bo kvar i bostaden med dem, säger advokat Ulrika Rogland.
Hon anser att rättssamhällets resurser skulle kunna utnyttjas mer effektivt och att det dröjer alltför lång tid innan utredningarna görs. Ofta avlöser flera utredare varandra och det blir många omtag. Det uppstår också glapp i informationsflödet eftersom olika myndigheter har olika tidshorisonter för sina utredningar. Att prata om det som hänt igen och igen är oerhört påfrestande för de våldsutsatta men också för deras barn som behövt bevittna händelserna.
Ulrika Rogland menar att både förövare och offer skulle kunna få hjälp långt tidigare, men då skulle det krävas en häktning redan i samband med mindre grovt våld. Som det är nu hinner det ofta gå väldigt långt innan det tas beslut om häktning.
- De här ärendena ska egentligen prioriteras men sedan polisen lagt allt mer tid på skjutningar och gängkriminalitet har den här typen av kriminalitet hamnat längre ned på dagordningen. Att det dröjer länge gör också att risken ökar för att förundersökningarna sen läggs ned. Under tiden är mamman och hennes barn väldigt utelämnade eftersom förövaren vet var de bor. Därför ”väljer” många våldsoffer att gå under jorden i stället för att bo kvar i hemmet, fortsätter advokat Ulrika Rogland.
Barn som bevittnat hur en förälder utsatts för våld bearbetar sina upplevelser på väldigt olika sätt. En del får tilltagande diffusa åkommor, huvudvärk eller ont i magen. En del sluter sig allt mer medan andra blir mer utåtagerande mot sin omgivning.
De som i vardagen träffar de här barnen ger ändå en väldigt enstämmig och alarmerande bild av att det här är barn som inte mår bra. En del klarar ändå av skolan medan andra halkar efter. Att under lång tid tvingas leva med stress och oro inför framtiden påverkar förstås både måendet och skolresultaten negativt vilket intygas av socialtjänst, skolpersonal och kuratorer.
- Vi ser allt ifrån ökande skolfrånvaro till utåtagerande beteende. Barnen tvingas ju samtidigt hantera både konsekvenserna av att ha växt upp med att se och uppleva våld, men också det här med att vara på flykt. Att inte ha en stabilitet och att inte veta vad som händer, säger kurator Hanna Bengtsson på Kvinnojouren och Ungdomsjouren Öresund.
- Många uppger att de oroar sig för sin mamma, som det oftast handlar om i det här fallet. När mammorna själva mår dåligt har de inte heller riktigt de bästa förutsättningarna för att kunna hjälpa barnen med skolarbetet eftersom de har mycket annat som tar fokus, fortsätter kurator Hanna Bengtsson på Kvinnojouren.
_JPG.jpg)
Om barnet vet att det snart måste flytta igen är risken stor för att hen slutar försöka skaffa sig nya vänner. Utsnitt ur skulpturen Ringlek av Astrid Ismene Rietz.
Den 1 januari 2020 blev FN:s konvention om barnets rättigheter svensk lag. Konventionen ska bidra till att synliggöra barns rättigheter och bidra till ett barnrättsbaserat synsätt i all offentlig verksamhet. På lokal nivå finns det också många policydokument som på en del håll verkar underlätta skolgången för de skyddade barnen.
En anonym rektor berättar ingående om vilka sofistikerade åtgärder som görs för att även digitalt säkra barnets anonymisering och hur kommunikationen ska ske utan att barnets adress röjs. Han berättar också om gott samarbete i team som tar ett helhetsgrepp och på ett säkert sätt hanterar information mellan exempelvis socialtjänst, rektor, lärare och förälder.
Samtidigt händer det att myndigheter röjer adresser och då tvingas barnen ryckas upp från den nyvunna tryggheten. Det finns också glapp mellan olika myndigheters ansvarsområden som gör att de gömda barnen inte får hjälp innan det gått så långt att de hamnat i ett skyddat boende. De ses ofta som ett slags biperson till den flyende föräldern utan egna rättigheter.
- Det görs en behovsprövning när föräldern ansöker om ett skyddat boende och då pratar en barnutredare med barnet. Men eftersom det inte finns något särskilt placeringsbeslut för barn upp till 18 år följs de oftast inte upp på längre sikt utöver den uppföljning som görs med föräldern, säger Margot Olsson som är Malmö stads samordnare för arbetet med våld i nära relationer.
Det var först den 1 juli 2021 som lagstiftaren på allvar stärkte barnens status och det blev straffbart att utsätta barn för att bevittna brottsliga gärningar, som exempelvis vålds- och sexualbrott. Även om alla är överens om att barn tar skada av det här är det alltså först för knappt ett år sedan som barnen börjat ses som brottsoffer i de här ärendena. Den nya lagen är ett steg i rätt riktning men den hjälper inte alla de barn som tidigare bevittnat våld.
- Det brukar sägas att den typ av konflikthantering som ett barn lär sig i mellanstadieåldern, kommer det att använda även senare i livet. Har man då under lång tid exempelvis sett den ena föräldern slå den andra, är det naturligt att det också blir det sätt som barnet försöker lösa sina konflikter med framöver, säger en anonym rektor som träffat många barn som lever skyddade efter att ha upplevt hot och våld.
Den här bilden bekräftas också av kriminalinspektör och förundersökningsledare Monica Olhed Hansson som har mött och förhört grovt kriminella i drygt 40 år.
- Det finns en del negativa mönster bland vålds- och sexualbrottslingar. Många av dem har själva utsatts för övergrepp eller sett en förälder misshandlas under uppväxten. Samtidigt betyder det självklart inte att alla som utsatts för övergrepp automatiskt blir förövare, säger kriminalinspektör Monica Olhed Hansson.
_JPG.jpg)
Utsnitt ur skulpturen Ringlek av Astrid Ismene Rietz.
Kl 14.57 dyker en farmor upp på för att hämta sitt barnbarn på förskolan. Sandlådeleken avbryts och ett annat barn tittar hastigt upp innan leken tyst fortsätter. Farmors lilla skatt stojar runt medan hon säger att de ska gå till lek-parken innan de ska gå hem och fika. Hon älskar de här eftermiddagarna då hon får lite egen tid med minstingen samtidigt som hon avlastar föräldrarna som då kan jobba längre och komma hem tidigare andra dagar. Det andra barnet i sandlådan saknar efter sin farmor som hen inte kunnat träffa sen de flyttade. Likt alla andra dagar kommer mamman och hämtar strax innan Föris stänger. Hon söker nytt jobb samtidigt som hon försöker bearbeta det de varit med om. Hon tar återigen omvägen med de tre bussarna från förskolan innan hon tar med sig barnen hem. Fast idag ska de till kvinnojouren där hon ska få lite stöd för att bearbeta det våld hon utsatts för och för att det äldre barnet ska få läxhjälp av en volontärer. De har tur för det är inte alltid det finns någon som kan hjälpa till.
På en del håll kan gömda barn få läxhjälp på kvinnojouren och en del kommuner gör fokuserade satsningar för att hjälpa just skyddade barn med läxläsning.
När det gäller skolresultaten varierar det stort hur de skyddade barnen presterar i skolan beroende på vad de har för grundförutsättningar. Det finns dock många återkommande praktiska utmaningar som måste lösas och som barnen behöver förhålla sig till under lång tid.
- Om barnet får ett nytt fiktivt namn på den nya orten är det inte så lätt att snabbt vänja sig vid att spontant svara till det nya namnet. Syskon kan också råka använda det gamla namnet vilket kan leda till en ökad oro. Det kan också va svårt att veta vad man ska svara nya kompisar som frågar varför man flyttat eller var man bott innan, säger kurator Hanna Bengtsson.
Det kan gå snabbt för skyddade barn att komma in i nya skolor när de väl har landat i ett skyddat boende men utmaningen är för de barn som i flera veckor tvingas bo kvar i transit-boenden, det vill säga korttidsboenden. Där kan de sällan gå ut och absolut inte gå till skolan eftersom det finns en stor risk för att de då ska bli röjda. Då uppstår också ett jobbigt glapp i skolgången som de sen behöver ta igen.
- Det kan också bli olyckliga ställtider för barn som kommer till en ny skola mitt i terminen, exempelvis tar det tid för att få ut en datorer eller för skolsköterskan att få tag i information om vaccinationer och liknande, fortsätter kurator Hanna Bengtsson.
De som bor i skyddade boenden har ofta snabbt flytt hemmet. De får sällan med sig kläder, leksaker och andra tillhörigheter vilket ger dem en pressad ekonomi. På kvinnojourerna finns det därför alltid ett behov av kläder etc.
Klockan 21.07 i villaförorten kryper föräldrarna upp i soffan efter att äntligen ha lyckats natta barnen. Det är glada över att farmor kunde hämta minstingen på Föris. De resonerar kring semesterplaner. Även om pandemin i stort sätt är över väljer de att stanna hemma i sommar också. Några kilometer därifrån har mamman i det skyddade boendet också just nattat sina barn men nu väntar kvällspasset för att försöka hitta ett nytt jobb. Hon lämnade ett välbetalt arbete bakom sig men nu har hon ingen egentlig inkomst.
Trots att hon flyttat från den tidigare gemensamma bostaden får hon fortfarande hushållets räkningar som nu måste betalas eller bestridas. Systemet är inte gjort för personer som tvingas hålla sig gömda. I stället för att gå lägga sig sitter hon framför datorn och försöker släcka de ekonomiska bränderna som det innebär att få försenade räkningar till tjänster som hon inte längre kan nyttja. Räkningarna har för säkerhets skull anlänt via ett par olika ombud vilket tar tid. Hon är så inne i siffrorna att hon inte märker det äldsta barnet som står och kikar på henne i dörrspringan från sovrummet. Hen vill så gärna hjälpa till men vet inte hur.
Fakta
De tidsangivna inslagen i texten har baserats på intervjuer med flera olika personer. Läs mer om situationen för barn och vuxna i skyddade boenden i nedanstående rapporter och ta del av aktuell statistik och andra data på relaterade hemsidor. Där finns även kontaktuppgifter om du eller någon i din närhet behöver hjälp till följd av hot och våld i en nära relation.
Läs mer
BRIS (Barnens rätt i samhället) Tel. 116 111 https://bris.se
https://jamstalldhetsmyndigheten.se
https://raddabarnen.se
https://kvinnofridsjouren.se Tel. 020 - 50 50 50
Det är tydligt att den svenska lagstiftaren och samhällsapparaten har goda intentioner men det finns fortfarande många systemfel och glapp som drabbar redan utsatta barn. Hot och våld i nära relationer är ett växande samhällsproblem och att fly är en sista desperat lösning. De här barnen ska ändå ha samma rättigheter som alla andra barn och de behöver trygghet och ett bra boende för att må bra och klara av sin skolgång.
Myndigheterna behöver därför överlappa sina olika ansvarsområden och rättsstaten måste börja prioritera de här brotten. Ingen kan göra allt men alla kan göra något. Istället för att de flyende ska behöva hantera inkassokrav etc. för räkningar som berör det tidigare boendet skulle de kunna få ekonomiskt och juridiskt stöd för att i stället kunna lägga fokus på att må bättre och skapa stabilitet. Fastighetsägare skulle också kunna ge den här målgruppen förtur till bostäder. Det går inte att tänka att någon annan ska lösa de här problemen samtidigt som barnen fortsätter att vara g(l)ömda och i värsta fall av samhället redan dömda.