Bild: Suicide Zero

Hon ska hjälpa skolan att
hjälpa barn med sina känslor

Ångest, depression och psykisk ohälsa är problem som ofta uppstår i tonåren.

Men för att kunna tackla det då är det viktigt att redan ha en verktygslåda, menar Hilda Johnsson.

Hon driver projektet ”Livsviktiga snack i skolan” som ska hjälpa barn att i tidig ålder lära sig att prata om och förhålla sig till känslor.

– Att kliva in när man är femton och prata om ångest och prestationsångest och identitet och uttrycksformer, det är lite sent, säger hon.

I de första två kapitlen i läroplanen står det i skrift att skolan ska jobba med värdegrund och vara en plats där elevens välbefinnande ska prägla verksamheten. Det finns en stor elevhälsoorganisation som ska arbeta förebyggande med psykisk ohälsa. Men ändå finns det många barn i skolan som inte mår bra.

– Problemet är väl kanske att det inte är något som är så konkretiserat så att det blir något likvärdigt för alla, utan att det kanske snarare i nuläget handlar mer om läraren är en eldsjäl i det här eller inte. Och då blir det ju inte en likvärdig skola, säger Hilda Johnsson.

Hon har många års erfarenhet av arbete som kurator och social koordinator inom skolan men arbetar nu för Suicide Zero med projektet ”Livsviktiga snack i skolan”. Ett projekt som förhoppningsvis ska kunna hjälpa till att råda bot på just det problem hon formulerar.

”Boken blev en supersuccé”

Projektet är en vidareutveckling av organisationens tidigare projekt med samma namn, fast utan ”i skolan” som ändelse. Projektet gick ut på att skapa ett stöd för att hjälpa föräldrar att prata om känslor med sina barn och i det långa loppet ge barnen verktyg för att kunna jobba med sin psykiska hälsa och må bra.

Det mynnade ut i en hemsida och en bok som skickades ut till alla föräldrar med nioåringar i Sverige.

– Den här boken blev en supersuccé. Skolor hörde av sig, ungdomsmottagningar hörde av sig, alla hörde av sig och var såhär ”det här materialet måste vi använda i skolan”.

– Men eftersom den här boken är utformad för att vara ett föräldrastöd så är den inte gjord för att användas i skolan, även om man absolut kan plocka delar ur den.

Projektet fick 8,9 miljoner kronor

Så Suicide zero bestämde sig för att söka arvsfondspengar till att kunna göra något liknande som passar även för skolan. De fick 8,9 miljoner kronor och nu jobbar Hilda Johnsson med att ta fram material som ska vara riktat åt pedagoger och elever och kunna användas i undervisningen.

– Man ska få möjlighet att prata om känslor och sätta ord på hur man mår och känner men kanske inte med suicid i fokus just. Det här skolmaterialet riktar sig åt nio- till tolvåringar, och i de åldrarna händer det väldigt mycket.

– Fokus kommer vara mer på att man ska lära känna sig själv. Hur man reagerar i vissa situationer, att kunna våga prata om känslor. Att man ska vara mån om sig själv och kunna säga hur man mår och uttrycka det, och känna och veta skillnaden på vad en oro är kontra vad en ångest är när man behöver söka hjälp och stöd.

– I förlängningen ska det vara ett förberedande arbete för att inte hamna i psykisk ohälsa eller då i den yttersta konsekvensen suicid.

”Vi behöver börja tidigt”

För att ta fram materialet samarbetar man med tolv skolor med olika förutsättningar som ska representera en så stor del som möjligt av Sverige. Pilotskolorna ska testa materialet på personalen och sina elever och även få vara med och utforma det.

– Vi tycker att det är viktigt att det vi gör är förankrat i skolvärlden på riktigt och att man lyssnar in vad eleverna själva tycker funkar för dem och hur de skulle vilja utforma materialet.

Mycket av det suicidpreventiva material som finns i dag är riktat åt något äldre elever – men det är viktigt att börja med arbetet tidigt menar Hilda Johnsson.

– Vi kan se statistik att det är många sjukskrivningar för ångest, oro, depression, utbrändhet, utmattning och tänker att vi behöver börja tidigt, att prata om de här sakerna fast på ett annat sätt som är anpassat till barn givetvis, säger hon.

– Att kliva in när man är femton och prata om ångest och prestationsångest och identitet och uttrycksformer, det är lite sent. Då är man redan inne i sin tonårsperiod och identitetskris så de strategierna bör man få innan man hamnar där så att man vet, så man i alla fall har en verktygslåda med olika strategier som man ska kunna använda.

Väntas lanseras 2024

Projektet väntas bli färdigt att sjösättas 2024, men i vilket omfång det blir är inte helt klart än.

– I de bästa av världar skulle man vilja ge en sån här uppsättning till alla skolor, men det vet jag inte om vi har möjlighet till utifrån den ekonomiska aspekten, men man ska i alla fall ha möjlighet att kunna ha materialet på sin skola.

Karl Ljungberg

Del 1 – ”I dag är en mörk dag för hela skolan” – skribentens krönika

Del 2 – ”Det är inte lätt att vara ungdom i dag” – suicidforskaren

Del 3 – ”Hon ska hjälpa skolan att hjälpa barn med sina känslor” – Suicide Zero

Del 4 – ”Man måste se till att skolan i sig är hälsofrämjande” – Skolverket

Hilda Johnsson är före detta skolkurator. Nu jobbar hon åt Suicide Zero med projektet "Livsviktiga snack i skolan". Bild: Gothia Kompetens.

Är du orolig för någon i din omgivning eller behöver du själv hjälp?

I ett akut läge ring 112 eller vänd dig till närmaste psykiatriska akutmottagning.

Det finns alltid hjälp att få.

Hjälplinjer och stödsajter.

BRIS vuxentelefon: 077-150 50 50.

BRIS – Barnens hjälptelefon Tel: 116 111.
www.bris.se